10 december. Ute är det mörkt och grått och kallt som alltid den här tiden på året. Men idag är inte vilken mörk vinterdag som helst. Idag ska minnesceremonin för en av världens starkaste och modigaste människor någonsin hållas. I fem dagar har världen sörjt Nelsons Mandelas bortgång, men idag uppmanar Sydafrikanerna oss att istället hylla hans minne. Stora ledare och makthavare från hela världen, däribland Fredrik Reinfeldt, har rest till Sydafrika för att delta vid ceremonin och göra just detta. Det är en fin gest och en självklar sak, men denna plötsliga medmänsklighet från presidenter och premiärministrar varnar om dubbelmoral.
Precis samtidigt som jag skriver detta hör jag på P3 Nyheter att alltfler som flytt från Afghanistan till Sverige blir tvångsutvisade tillbaka dit trots att landet befinner sig i en krigssituation. I senaste opinionsundersökningen är Sverigedemokraterna Sveriges tredje största parti och de får alltjämt större stöd från svenska folket. Dagligen dyker det upp nya avslöjanden om att Sverigedemokratiska politiker uttrycker sig rasistiskt i olika forum på internet och det verkar inte finnas några gränser för hur hemskt en kan uttrycka sig om andra människor. Men det är inte bara dem. Jag hade ingen aning om detta för jag levde inte då, men tydligen var Moderaterna emot sanktioner mot Sydafrika under Apartheidregimen och de rasistiska uttalanden som toppolitiker i Moderaterna har slängt sig med borde till och med slå många Sverigedemokrater med häpnad.
Detta är partiet som styr vårt land. Jag måste ta djupa andetag när jag på riktigt inser detta.
Som om rasismen inte vore nog så fylls våra liv av hat på nätet; hat mot kvinnor, hat mot miljörörelsen, hat mot överviktiga människor, mot "fula" människor, hat mot människor som står upp för vad de tycker och vågar bryta tystnaden i kontroversiella frågor.
Jag kan för mitt liv inte förstå hur vissa människor kan välja att ägna den korta tid vi får att leva på vår vackra planet till att hata och smutskasta andra människor. Var i hela friden finns logiken i detta? Hur kan det på något sätt göra ens eget liv bättre att ägna sina vakna timmar åt att förminska och förkasta andra?
Mandela gjorde något så oerhört stort när han med säkerhet i rösten sa att det inte finns några onda människor utan att samhället tillfälligt kan få människor att hata men att de alltid kan lära sig att älska igen. Jag försöker lyssna till hans visdom och tänka på det sättet som han uppmanat oss att göra. Men jag måste erkänna att när jag i den här texten bara sammanställer en liten del av det ohyggliga som pågår i det land som jag alltid varit stolt över att växa upp i, så är det svårt.
Mitt hjärta blöder en dag som denna för att trots allt som Mandela gjorde under sitt liv, och trots att människor idag ställer sig upp och med handen på hjärtat hyllar honom, så lever vi med intolerans och hat varje dag i våra liv; på nätet, i skolor, på jobbet och på gatorna. Innanför maktens väggar och utanför.
Mitt hjärta blöder en dag som denna för att jag verkligen INTE KAN FÖRSTÅ DETTA. Jag vet inte ens hur jag ska uttrycka mig, jag känner mig så nertyngd.
Med Musikhjälpen i öronen finner jag trots allt styrka i det faktum att samtidigt som orättvisorna i världen tycks bli fler och svårare för varje dag så växer sig också viljan att förändra starkare. Tack för det och kärlek till varenda varelse på jorden, även till er som näthatar, mobbar och diskriminerar. Kanske är det bara kärlek och en kram som kan få er att tänka om?
Precis samtidigt som jag skriver detta hör jag på P3 Nyheter att alltfler som flytt från Afghanistan till Sverige blir tvångsutvisade tillbaka dit trots att landet befinner sig i en krigssituation. I senaste opinionsundersökningen är Sverigedemokraterna Sveriges tredje största parti och de får alltjämt större stöd från svenska folket. Dagligen dyker det upp nya avslöjanden om att Sverigedemokratiska politiker uttrycker sig rasistiskt i olika forum på internet och det verkar inte finnas några gränser för hur hemskt en kan uttrycka sig om andra människor. Men det är inte bara dem. Jag hade ingen aning om detta för jag levde inte då, men tydligen var Moderaterna emot sanktioner mot Sydafrika under Apartheidregimen och de rasistiska uttalanden som toppolitiker i Moderaterna har slängt sig med borde till och med slå många Sverigedemokrater med häpnad.
Detta är partiet som styr vårt land. Jag måste ta djupa andetag när jag på riktigt inser detta.
Som om rasismen inte vore nog så fylls våra liv av hat på nätet; hat mot kvinnor, hat mot miljörörelsen, hat mot överviktiga människor, mot "fula" människor, hat mot människor som står upp för vad de tycker och vågar bryta tystnaden i kontroversiella frågor.
Jag kan för mitt liv inte förstå hur vissa människor kan välja att ägna den korta tid vi får att leva på vår vackra planet till att hata och smutskasta andra människor. Var i hela friden finns logiken i detta? Hur kan det på något sätt göra ens eget liv bättre att ägna sina vakna timmar åt att förminska och förkasta andra?
Mandela gjorde något så oerhört stort när han med säkerhet i rösten sa att det inte finns några onda människor utan att samhället tillfälligt kan få människor att hata men att de alltid kan lära sig att älska igen. Jag försöker lyssna till hans visdom och tänka på det sättet som han uppmanat oss att göra. Men jag måste erkänna att när jag i den här texten bara sammanställer en liten del av det ohyggliga som pågår i det land som jag alltid varit stolt över att växa upp i, så är det svårt.
Mitt hjärta blöder en dag som denna för att trots allt som Mandela gjorde under sitt liv, och trots att människor idag ställer sig upp och med handen på hjärtat hyllar honom, så lever vi med intolerans och hat varje dag i våra liv; på nätet, i skolor, på jobbet och på gatorna. Innanför maktens väggar och utanför.
Mitt hjärta blöder en dag som denna för att jag verkligen INTE KAN FÖRSTÅ DETTA. Jag vet inte ens hur jag ska uttrycka mig, jag känner mig så nertyngd.
Med Musikhjälpen i öronen finner jag trots allt styrka i det faktum att samtidigt som orättvisorna i världen tycks bli fler och svårare för varje dag så växer sig också viljan att förändra starkare. Tack för det och kärlek till varenda varelse på jorden, även till er som näthatar, mobbar och diskriminerar. Kanske är det bara kärlek och en kram som kan få er att tänka om?
