En vårkväll i Lund

Vindkraftverk är något av det vackraste som finns!

Konferensen sammanfattas bäst på en 3 1/2 minuts film

Tack Johanna! <3

Stockhom +40, dag 2

Två av tre dagar av konferensen är avklarade, och för mig slutar äventyret här. Imorgon hålls ett toppministermöte med endast ett fåtal utvalda från den vanliga dödliga världen, och tyvärr är det inte min tur den här gången. Men jag är väldigt stolt och tacksam över att det är min vän Alva Snis Sigtryggsson som kommer vara där och göra de ungas röst hörd, är säker på att hon kommer göra ett fantastiskt jobb!

Så hur summerar jag det som skett de senaste två dagarna?
Det känns som en omöjlighet, men jag skulle vilja säga såhär:
Den här konferensen har haft som mål att skapa forum för diskusson och lands-och branschöverskridande samarbeten. Det levde den upp till.
Den hade också till uppgift att bjuda in unga till att ta del av de verkliga diskussionerna och beslutsprocesserna. Det levde den också upp till.
Men vad konferensen hade som främsta mål, som jag ser det, var att sätta ord till handling, och verkligen komma fram med ett ramverk som är ambitiöst och möjligt att genomföra under Rio +20. Låt oss säga att den lyckades sådär.

Det är ingen tvekan om att optimismen var stor under dagens avslutande session, och att både Lena Ek och Sten Nordin höll på att spricka av stolthet över Stockholm och de delegater deras fantastiska stad lyckats charma till sig. Och det är ju bra. Men det är ett faktum att det behövs mer än optimism. Det är ett faktum att det behövs konsensusbeslut inte bara mellan politker, men mellan politiker/NGOs/transnationella företag/forskare och det civila samhället. Vi har bara en planet. Idag använder vi i snitt 1 1/2. En svensk använder ca 3, en amerikan 5 1/2 medan en indier endast använder 1/2. Hur uppnår vi ett hållbart samhälle där allas lika värde är högsta prioritet om den fördelningen består?

De tre temasessionerna som präglade dagens program, Sustainable Inovations, Suistainable Production och Sustainable Living innehöll alla intressanta presentationer och genererade värdefulla diskussioner. Men är vi inte för tillåtande när vi låter ett företag som IKEA stå och prata om sin hållbara produktion när det just nyligen avslöjats att de skövlar urskog i Sibirien, ekosystem som är lika sköra som Amazonas regnskogar?
Och är vi inte lite väl naiva när vi nickar menande åt H&Ms CSR manager som talar om att de alltid strävar efter att ta hänsyn till mänskliga rättigheter i alla delar av sin produktionskedja, när deras sömmerskor tjänar så lite att de måste vara tiggare vid sidan om jobbet?

Men jag vill ändå vara positiv, för nog var miljöministerns blossande stolthelt ändå till stor del befogad. Vi genomförde generations- bransch och landsöverskridande diskussioner, och vi lyckades sammanställa ett dokument som vi lämnade över till ministrarna vid dagens slut. Det ligger nu i deras händer att implementera det som vi, och det globala samhället, så tydligt kräver, både under morgondagens diskussion, i Rio de Janeiro i juni, och i all framtid bortom det. Ett hållbart samhälle baserat på en inkluderande grön ekonomi där alla naturresurser nyttjas inom de ramar som vår planet klarar av. Helt enkelt för att det inte finns något alternativ.

Jag måste, innan jag går och lägger mig, citera EUs miljökommissionär Janez Potocnic från dagens minister/stakeholder dialouge: "When we go to Rio and beyond, we must not stick to "yes we can", and not even to "yes we should". We have to say "yes we will".

God natt-

Stockholm +40, dag 1

Precis hemkommen efter konferensens första dag som sträckt sig från 07.30 till 22.
Ska försöka sammanfatta den kort eftersom jag håller på att trilla av stolen av trötthet och klockan ringer 06.30 imorgon igen för nya tag på konferensens andra dag.

Reflektioner:

• Konferensen har ganska exakt 600 deltagare. Efter en snabb handuppräckning under den inledande sessionen imorse verkar nästan 50% vara under 30 år gamla. Halleluja!
• Kungen skötte sig mycket bra under inledningstalet. Är inget fan av kungahuset men den creden ger jag honom, väl talat.
• Lena Ek har jobbat upp sig och växt i mina ögon, bra tal av även henne. Och efter att ha skakat hand med henne och fått lovord om, och ett löfte om att delta i Power Shift om hennes kalender tillåter gjorde hon sig själv en tjänst i mina ögon. Kanske är hon ändå en politiker att räkna med?
• Runda-borden samtalen var intressanta, men också väldigt olika och jag blev både mer och mindre klok om man säger så. Det där med Grön ekonomi är ju inte lätta grejer till exempel, det kan ju konstateras.
• I det stora hela har dagen varit mingelhimmelriket! Förutom miljöministern då så har jag, Johanna och de andra powershiftarna bekantat oss med ungdomsdelegater, politiker, affärsmän och NGO representanter från bokstavligen hela världen. Min bordsherre vid middagen är från Kenya, mannen snett till vänster från Irland och han snett till höger från Zimbabwe. Och mitt emot mig sitter min fantastiske vän Annika Hagberg som jobbar på miljödepartementet och som är en av de många som slivit livet ur sig de senaste månaderna för att göra den här konferensen möjlig.
• Jag ser fram emot dag 2!

Rundabordet samtal om Grön ekonomi. Foto: Johanna Lakso

Nu: God natt!

När du får oväntat besök

Tänk vad livet kan te sig ibland.

I tisdags får jag ett desperat mail från min käre vän Oleg, som hälsar att hans franske vän Sébastien, som är på genomresa i Europa och ska till Lund på Earth Governance Conference, inte har någonstans att bo väl i Lund. Och att han anländer om två timmar. Kunde jag kanske erbjuda den arme kraken tak över huvudet?
Jo men visst, jag har ju plats och fransmän är ju trevliga!

Han åkte i eftermiddags efter att vi spenderat en circum tre dygn tillsammas. Inte för att vi hann ses sådär jättemycket, han var ju här på konferens och jag är inte direkt den person som spenderar dygnets alla timmar hemma, dimper sällan in före nio på kvällarna. MEN vilken kvalitetstid å andra sidan! Det visade sig att denne unge herre är något av en gammal räv i FN förhandlingssvängen, har närmare bestämt varit på åtta förhandlingar och varit drivande inom olika NGO:s i mången år (det är förstås så han känner Oleg, precis som att det är så jag känner Oleg, och som Oleg känner Emma som känner Johanna som känner...). Detta har ju lett till att jag är obönhörligt trött idag eftersom vi suttit uppe till sent på nätterna och pratat och han har delat med sig av ovärderlig kunskap. Jag känner mig redan mycket bättre förberedd!

Och så frågar han lite oförstående sådär: Jamen, ska du inte åka till Rio+20 i juni? Och till Cop18 i Qatar i höst? Jo men klart att du ska!

Jaja vi får väl se, först ses vi i Bonn om tre veckor i alla fall!

Bilder från föreläsningen

Här kommer lite bilder från torsdagens föreläsning under Globala Malmö festivalen. Det var fantastiskt roligt att hålla föredrag och ser fram emot att göra det snart igen!

Fotograf: Julia Linder

Och här är länken till intervjun om Planet lund som jag och Olga gav till kommunen förra veckan.

När drömmar blir sanna

Jag har vetat om detta ett tag, men det är först nu som  jag börjat reflektera över det och inse vad det är jag verkligen ska göra.

Jag har blivit inbjuden till två viktiga politiska konferenser i vår, Stockholm+40 21-23 April, och Bonn Climate Change Conference 14-18/5. Stockholm+40 är en uppföljning på konferensen för hållbar utveckling som hölls i Stockholm 1972, och tanken med den är att skapa generationsöverskridande möten, debatter och diskussioner med ledare från de gångna årtiondena samt de som spås bli framtidens ledare inom klimat-och hållbarhetsfrågan. Så förutom politiker, NGO:s och branschexperter är ett 100-tal ungdomsdelegater från hela världen inbjudna. Vi kommer att samlas i frukostmöten varje morgon innan de officiella sessionerna börjar, för att diskutera vår roll i konferensen, i beslutsprocessen och i världen. Sitter just nu och läser mail från Mali, Zimbabwe, Malta, Sydafrika, Ryssland... och om mindre än en vecka ses vi allihop i Stockholm. Kan jag förstå det själv? Knappt.

Och Bonn sen då. Det är alltså UNFCCC:s officiella "halvårsavstämning" kan man säga; alltså förhandlingar som hålls varje år mellan COP-mötena (som hålls på hösten och där de viktigaste besluten tas). FN delegater från hela världen kommer vara där, och tillsammans med den svenska delegationen åker vi fyra ungdomar, varav tre av oss är från Power Shift. Förhandlingarna pågår i två hela veckor, men vi kommer bara att vara där den första veckan. Vi åker som observatörer, vilket betyder att vi får tillåtelse att sitta med under alla förhandlingar och lyssna,  men vi får inte prata. Det blir alltså upp till oss att bedriva stenhård lobbying i korridorerna och utanför förhandlingarnas dörrar. Så nu har jag en månad på mig att läsa in mig på förhandlingarnas beslutsprocesser, de frågor som kommer diskuteras, vilka förkortningar som används (är tydligen 100-tals) och vilka delegater/politiker/experter som kommer vara där. Kan jag förstå det själv? Knappt.

Det é fredag, fredag, fredag, det e freeedag

Halvproduktiv dag idag. Jag och Olga träffade Sara Bernstorp från Lunds kommun och gav en intervju om vad Hållbart Universitet kommer arrangera under Planet Lund. Vilket är en hel massa! Det blir både föreläsningar. filmvisningar, en klädbytardag och stadsvandringar om hållbar konsumtion. För hela programmet se Planet Lunds hemsida här.

Sedan har jag nu fyllt i och skickat in ansökan om polistillstånd för Power Shift's aktion på Sergels Torg den 23e september. Får hålla tummarna att vi får det, för vi har ingen plan b..

Och knappt nåt hann jag skriva på uppsatsen..

Nåja, nu helg och HALLANDS!

Härlig dag

Föredraget idag gick riktigt bra! Inte jättestor publik  men de som var där ställde bra frågor och var genuint intresserade vilket såklart gör det hela roligare!

Föredraget var en del av tre i ett seminarie om Globala Fotavtryck, och arrangerade av Power Shift Sverige, Svalornas Indien-Bangladesh och ABC - Aktiva insatser för människa och miljö. Dagens seminarium var lite av en uppvärmning inför nästa gång vi kör tillsammans; då blir det under Planet Lund, en två veckor lång hållbarhetsfestival som hålls i Lund 12-26 maj. Upplägget kommer vara ungefär detsamma; Power Shift ger ett globalt perspektiv på ekologiska fotavtryck, Svalornas tar lokala exempel på hur vårt leverne i Sverige påverkar bönder i Indien och Bangladesh, och ABC berättar om hur vi kan minska vårt ekologiska fotavtryck genom att odla mat i våra städer. Hoppas på stor publik då!

Late night preparations

Sitter och förbereder en 20 min lång presentation om klimatförändringarnas påverkan på vårt samhälle och Power Shift, som jag ska hålla i morgon förmiddag inför okänt antal människor på hållbarhetsfestivalen Globala Malmö.

Seminariet är ett samarbete mellan Power Shift Sverige, Svalorna Indien-Banglades och ABC - aktiva insatser för människa och miljö.´

Kommer bland annat prata om...

att vi konsumerar ungefär 35% mer/år av jordens naturresurser än vad planeten kan reproducera/år..

Och hur löser vi det?

Blir spännande!

Att forska eller inte forska

Min utbildning är ganska så forskningsinriktad, och det har jag förstås vetat hela tiden. Vad jag dock inte har vetat, och fortfarande inte vet, är om jag faktiskt vill hålla på med forskning eller inte. Jag tycker det är fantastiskt intressant, och jag tror att jag har potential att klara av det, men frågan är ändå om det är min grej?

Är det min grej att samla in data dag ut och dag in i flera år? Är det min grej att sedan sitta på lab och analysera dessa data, alternativt sitta med modelleringar av data i flera månader i streck? Är det sedan min grej att sätta mig och skriva hundratals sidor långa avhandlingar om det jag kommit fram till? Om jag ens kommit fram till nåt..?

Svaret är förstås att jag vet inte. Just därför känns det extra priviligerat att jag just nu sitter och skriver en forskningsbaserad uppsats, och att jag i sommar kommer att jobba som forskningsassistent på Zackenberg forskningsstation på Grönland i två månader. För då får jag prova på allt det här som jag är så osäker på ifall det är någonting för mig. Och 65 dagar i isolering mitt i den Grönländska vildmarken ska väl få min snurriga hjärna att kunna bestämma mig?

Jag är ju på intet sätt färdig för forskarutbildning nu efter min kandidatexamen, men jag måste dock välja en masterutbildning att fortsätta på. Och då är frågan om den ska vara av forskningsinriktad, eller mer politiskt/samhällsinriktad karaktär? Vad kommer att ta mig dit jag vill?

Zackenberg Research Station, Nordöstra Grönland

Inspiration

När allt annat känns tungt och jag helst vill ge upp allt jag håller på med tittar jag på dessa bilder.
Målade av skolbarn i Walvis Bay, Namibia, 2010.